Vi är faktiskt bara vanliga människor.

Tänkte för ett tag sen, att detta kunde bli bra när jag är i Italien och då har den värsta graden Haterz lagt sig tills jag kommer fram. 
 
Jag valde att blogga när jag var 12 år gammal, nyfiken på livet och ville prova något nytt. 
 
Ville kolla tillbaka på tiden, vilket jag gör väldigt ofta, då jag nästan bloggat i ett år tycker jag det är kul att se hur utvecklingen gått framåt, och ni som följt mig redan från början vet att det var många tårar. 
 
Väljer att inte skriva ut allt på bloggen, om det verkligen gått riktigt dåligt, skriver jag mest att det gått dåligt, inte mer, och det är väl det som vi bloggare inte vill ge ut. 
 
Om ni själva hade en blogg, skulle ni ge ut att ni gråter och skriker på alla i er närhet, för att absolut ingenting fungerar, ni alla har säkert varigt i den sitsen, bara lyssnar på depp musik, för att det är så man mår. 
 
Har gjort ett val, själv, att inte ge ut något sådant. Det är väl det som gör livet på internett pest, alla tror att livet är enkelt, eftersom vi inte ger ut mer, men tyvär är det inte så lätt, bara skapa en blogg och sen bara leva det perfekta livet. långt ifrån. 
 
Jag har inga toppbetyg, har haft 2 ämnesvarningar, dock löste jag upp båda. Jag är sjukt också less på skolan, precis som alla andra. 
Jag har 2 hästar, fel jag har en ponny, den andra är min systers, vi prioriterar olika, thats it. 
 
Jag är en människa, med egna känslor, med ett eget liv och så klar egna föräldrar som uppfostrar mig. 
 
Det går inte riktigt att kunna slänga ut elaka kommentarer bakom en skärm, om ni isåfall tycker att jag är helt dum i huvudet, efterbliven osv, säg det till mig öga mot öga, så ser vi vem som är kaxig och inte. 
VI alla bloggare, får elaka kommentarer, elaka saker sagda till oss, av en MÄNNISKA, som har meningen att såra oss. 
 
Det är här skon klämmer lite, vi alla ska låta det rinna av oss, och vi får aldrig förklara oss eller svara tillbaka, då är det vi som helt plötsligt är fega, omogna som aldrig kan låta det rinna av oss. 
Men varför inte, vi är lika mycket människa som den som har skrivigt det. Det är fel, omoget. Om ni inte gillar det vi skriver, varför inte bara låta det vara? lämna sidan, ge ingen kommentar och försvinn. 
 
jag är självklart med nellie berntsson om #spridvidarenärkärlek, bra intsiativ, av en ung tjej, men mogen som få, hon vet hur man beter sig på internett, i jämförelse med andra. kan inte alla bara leva livet? chilla bruzh, tat chill. 
 
Haterz och loverz Oavsett vem ni är, trevligt på internett, tack!
 
BTW är jag i Italien så den värsta hysterin har väl lagt sig när jag kommer hem. 
 
 

Vi kommer fram idag challa lala la

Idag runt kl 11.30 är beräknad sluttid på denna bussresan, snacka om att vara seeeg i kroppen. Idag när vi kommer fram måste jag ju fota lite, och även packa upp och bädda och fixa, ska även se om det finns någon som vill bada med. 
 
Vet ni vad vi har gjort under 33 timmar i en buss?
*sovit
*ätit 
*snackat om allting
* kollat på film
*stannat på lite random ställen och allt
*spelat spel (sånna utan internett) 
*fått en mindre abstinens av att vi kommer sakna FB/insta/bloggen under de dagar vi är iväg
 
haha nolife, saknar redan ronja, usch det är hemskt. Min ponnyplutt hur ska jag klara mig? ♥ 
 

på väg


är i malmö
jobbig morgon att säga hej då till ronja helge mamma pappa nilli och alla, men vi är påväg nu, italien how nice?
sitter i en buss nu kollar på ice age... har väldigt roligt och min åksjuka är bättre just nu! hoppas alla har det bra och tidsinställda ligger till er när jag är borta och söndag 7/7 kommer bloggning av mig ske igen! <3 ciao