Fälttävlan helium debuten
Tänkte skriva lite länge om igår, blev som sagt väldigt kortfattat igår.
I dressyren så gick jag ner på banvisningen, skulle inte gjort det för när jag kom tillbaka till transporten hade jag 10 minuter på mig innan jag skulle rida programet, Helge endast framskrittad. Allt krånglade med saker, stövlen trixade men slet upp den till knävecket ändå, ser inte ut som att det är någon skada skedd änsålänge.
Dressyren gick väl helt okej, hade behövt rida myyyycket mer, men skrapade ihop 62%, låg på en 8:e plats så långt.
I hoppningen gick det jättebra, hoppade fram på typ 100 hindrena men det gick bra ändå, helge var glad och skuttade lätt som en plätt över hinder på 95 cm felfritt. Kom i lite korsgalopp här och var, inte perfekta distanser, men vad gör det om man är felfri? en stilhoppning skulle jag aldrig vinna ändå ;) låg delad 6:a (placering) och 1:a i dm för juniorer på storhäst.
I terrängen gick det som det gick och jag ska försöka förklara mig ganska kort.
Helge var taggad till tusen på banan, tyckte livet var kul och var rent allmänt high on life. Helge förstod direkt vad som skulle hända dock var han lite efter skänklen i starten. Hoppade 1&2 lite tveksamt innan han kom igång, var jättefint och högt över. tre var en stock han kom ganska stort på, men var superfin. 4,5&6 var en serie vi hoppade på träningen innan så där gick det jättebra. Kom kanske lite väl stort på nerhoppet, med lite mer träning tror jag att han fattar direkt att man ska pluppa ner direkt, Stock vatten stock med ris, stenhinder gick super, alltså var fortfarande felfri.
Kommer i slutet av banan, låg PERFEKT till i tiden, låg på 2 minuter när några hinder var kvar, optimaltiden var 3 09. Kommer absolut aldeles för stort på min aldeles för extremt taggade häst, han var inte ens flåsig, spetsade örom och verkligen letade hinder. DOCK med en galopp på närmre 7 m i längd (stor pojke) vilket jag som är ponnyryttare med vana att 3 m är ett galoppsprång tänker helt galet.
Kom över med näppe hinder 12 (14 i klassen) var överlycklig när jag insåg, fan jag är felfri (?)
Som jag skrev innan, tänker jag ju inte ett smack på att göra en extra tydlig halvhalt innan näst sista hindret, jag låg ju perfekt till för ponnymåtten. att jag sen sitter på en häst som är 175 cm i mankhöjd och har betydligt större ben än ronja, är inte inpluggat alls.
Jag kommer aldeles för nära hindret, helt mitt fel, helge smäller i lite med vä framhov och vi kommer i sån extrem obalans, hade ingen chans att sitta kvar, ramlar rakt ner med huvudet före, och till råga på allt så får jag med mig tränset. Helge tog sig en sväng i galopp på terrängbanan innan han lät sig fångas in, det var ju helkul!
Funktionärerna fångar in helge i halsremmen, kommer nerslantrandes med tränset, yr som fan. Ställde mig upp direkt efter fallet, måde inte bra. Var tvungen att rätta till hjälmen där mips tekniken hade löst ut. söndrig. hjälper till att tränsa helge och räcker sen över honom till syrran och pappa, går sen upp till sjukvårdarna.
Ser att massa folk tar kort på mig när jag ligger och får vård? är det så intressant att jag flyger av och de vill hjälpa mig och kolla om jag har skador? ingen aning. Nog för att de får ta kort när jag rider med förövrigt tyckte jag att detta blev lite för mycket.
Har du fotat mig och Helium får du gärna skicka dom till simone.andersen@live.se och skriv med länkar och allt du vill ;)
224, helium och simone - allt började dåligt, blev bra, bra och jättebra men allt slutade så dåligt av min ponnyvana. Vi får ta revanch mot oss själva och satsa på DM&KM nästa år, skulle vunnit allt det om jag inte hade flygit av, även med tiden och så. Vi lär av våra misstag, en bra debut!
