Hopptävlingen i Fjälkestad

Ja alltså i lördags var vi ju i Fjälkestad och hoppade, jag och Latte. Det slog till med 21 grader och strålande sol vilket tog på alla hästar och ryttare, ingen var förberedd så prio 1 var verkligen att trycka i Latte vatten och mig med, för den delen haha. 
 
Detta var ju ett litet genrep inför Strzegom som vi ska rida nästa vecka(det är så nära!!!). 
 
I 115 fungerade gasen typ varannat galoppsteg och bromsen låg i varannan sekund och sen nästa hade jag ingenting. Det blev en rutinrunda som var svår att rida. Vi rev hinder 4 och 8, vi var knappt i det första men halva klassen rev just det hindret, och sista var lite väl okontrollerat så hon gav sig av helt utan att jag var där. Men vissa språng satte vi bra trots allt. Men nöjd kan jag inte direkt släppa till att jag är. Kan bero på att jag faktiskt satt på sporrar i hoppningen med men känns som att de är så sköna att ha där. Jag får finslipa på vad som känns bäst. Har det ju bara på tävling så det är svårt, hemma och på träning har jag verkligen ingenting när jag hoppar. 
 
Vi var ju iallafall väldigt snygga. Men alltså jag har tappat bort vårat tävlingspannband och det är long gone känns det som. Ska leta genom hela stallet nu.. 
 
I 120 blev det ännu varmare men banan kändes mer som en Lattebana. Gjorde en grov ryttarmiss på hinder 2, men sen hoppade hon riktigt ordentligt tills jag rider iväg henne på ett räcke och inte inser att det ger konsekvenser för oxern som ligger 6 galoppsprång bort. Vi kom väl över men ordentligt frambensfel där. Sen rev vi in i kombinationen med. Fett onödigt måste jag säga. Tror vi båda blev lite väl lacka på hur jag ridit  på två hinder även om alla andra språng var riktigt runda och fina. Sen red vi ihop det in i mål iallafall. Skolrunda med rutin verkligen, den kändes mer jämn och rytmisk, sen var det mycket jag helt enkelt får ta på mig även om jag red jättebra på typ 80% av banan så måste den siffran upp på 100% snarast alltså. Men jag får vara supernöjd med hur Latte hoppar nu. Mycket bättre kvalite på det hela än för typ ett år sen. 
^Fjälkestad släppte till och med på kavajtvånget. Men gräsbanan var superfin, älskar att hoppa på gräs även om det är så svårt när hindrena blir högre. 
 
Men för ett år sen hade vi exakt samma problem på 105 hoppningarna i H100. Vi har utveklats frammåt eftersom det är högre och svårare nu. Man får vara nybörjare på en högre nivå faktiskt. Och sen är det djur vi handskas med och ingen vinner OSguld med otur. Man får helt enkelt ha dåliga dagar och det kunde varit värre - att jämföra denna hopptävlingen med en internationell fälttävlan går liksom inte. Bättre det kom nu.
 
Sen vet jag ju att jag är konstant prestationsnojjig och att jag inte haft mer prestationsångest än vad jag faktiskt haft med Latte är ett under. Sen sitter mina tränare och enbart varje träning upprepar mantrat "Du måste våga misslyckas för att bli bättre" - men lätt är det inte. Det är ju inte breaking news att jag bryter ihop och lägger ner vid första motgång om inte någon tvingar mig att fortsätta haha... 
Publicerat i Allmänt