Om mig

Hej! Simone är mitt namn och jag är 15 år. Jag är en såndär kebab-älskande tjej som kollar på "I taket lyser stjärnorna" ungefär 3 gånger i veckan och gråter lika mycket varje gång, sen är jag halvdansk och pratar danska, svenska, engelska och lite franska. Jag har en förkärlek till Lipsyl, min telefon, airbagvästar och fälttävlansbanor. De flesta som träffar mig brukar tro att jag inte har någon självbevarelsedrift. Detta är för att jag rider världens farligaste gren inom ridning, alltså fälttävlan. Mitt mål är att komma till eliten och prestera där, och till min hjälp så har jag två fantastiska förmågor i stallet. Människor i min omgivning säger att jag är ganska så galen, men innan man har lärt känna mig riktigt ordentligt så är jag lite reserverad. Dock så är jag inte rädd för att öppna käften och säga vad jag tycker högt och tydligt, vilket tyvärr ibland sätter mig i svåra situationer...

 

För att säga lite mer om min blogg så är det knappast någon rosa puttinuttblogg där jag uppdaterar varje gång jag sitter på lektion, äter och så vidare. Utan detta är en nästintill renodlad hästblogg som skriver om allt ifrån utrustning, till ridpass och däremellan så skriver jag om tävlingar. Jag tävlar relativt ofta, ungefär var 3:e helg är det fälttävlan och däremellan så ska det ju ridas dressyr och hoppning med.

 

Min hästresa började på B-ponny. Jag lånade en av ridskolans ponnys som heter Fee, och vi tävlade LC dressyr på lokal nivå, dock blev det bara en tävling. Där blev vi 3a! Med Fee har jag tävlat MASSOR av klubbisar. Dock så tog resan med henne slut eftersom hon var så väldigt svårlastad. Dagen innan tävling så skulle vi provlasta, och då lyckades jag få en spricka i tummen. Jag red tävlingen med Golden. När jag och min ponny Ronja blev fit for fight så tävlade vi typ 2 dressyrtävlingar lokalt. Sen hoppade vi för resten. Tillslut lyckades jag med att starta fälttävlan. När fälttävlan gick åt pipsvängen med Ronja så red jag Helium under en tid. Vi letade aktivt efter häst under tiden jag red just Helge. Tillslut hittade vi Alaska, ronja las ut på annons och blev såld tre dagar senare till världens bästa hem. Och här är vi idag! 

 

Förövrigt i livet så tampas jag med diverse allergier, samt tandproblem. Jag har en av sveriges ovanligare allergier mot ättika, vinäger och konstgjort vinsyra. Jag tål inte rå tomat heller, och ska vi övergå till de som är utanför matdelen så är det allergi emot sköljmedel samt att jag svullnar upp jättemycket av minsta lilla myggbett. Skulle ni tro att jag är klar? Just med allergibiten så får jag känna mig klar, dock så lider jag även av saknat tandanlag, och "behandling" emot det kommer starta våren 2014. Vad jag nu har att säga så blir det tandställning, operation, nedslipning av tänder och lite annat konstigt. Allt detta gör mig väldigt väldigt ledsen, allergierna har jag börjat lära mig leva med, trots att jag måste läsa in i minsta detalj på varje sak som finns på maxi, ungefär. Tandproblemen har kommit på senare tid och jag känner enorm fobi för operationen, samt att jag tycker tandställning är det fulaste som finns.

Att livet är hårt har jag fått lära mig, inte bara ifrån allergierna. När jag var 9 så köpte jag en aldeles för svår ponny, det hela slutade med 3 dagar på akuten, kraftig hjärnskakning, ambulans med blåljus samt ett brutet nyckelben. Jag har fått en ponny med kotledsinflamation. Tillslut var jag tvungen att ge upp vänskap hs flera kompisar efter skitsnack och avundsjuka. Men när jag lämnade det så var jag LYCKLIG med min nya ponny Alaska.

Jag har ganska mycket livserfarenhet faktiskt, trots att jag bara har 15 år på jorden. Jag var 2013 på en resa till italien, helt utan föräldrar. Till råga på allt fastnade jag i en hiss. Jag har vågat bryta allt som folk tycker är rätt, och gått min egna väg. Helt själv. Jag har blivit sviken flera gånger om. Men trots allt detta så är jag faktiskt lyckligast i världen. Är det så man får skriva? Oavsett vad. Jag har ju fått veta av toppryttare att jag har talang, jag är omgiven av människor som tror på mig och peppar mig till max. Jag har två hästar som jag älskar mest i hela världen.

Jag är 15 år, och lyckligast i världen.

 

Om Simone

Hej! Jag heter Simone och är född -99. Jag älskar hästar, djur och natur. Jag går i en friskola inne i Ronney, och går nu i klass 7. Jag är halvt svensk och halvt danskt, då min pappa är dansk och min mamma är svensk.
 
Jag har ett stort intresse för hästar och lägger 95% av all min fritid på dem, är nästan alltid i stallet. Jag äger min ponny RonjaIII sen 2.5 år tillbaka, och älskar henne mer än något annat. Jag tävlar och tränar mycket, jag hopptränar för Conny Dyrsen, min dressyrtränare heter Jennifer Svensson och terrängbiten tränar jag för Philippa. 
 
När jag tävlar hittar du mig oftast på en fälttävlanstävling, eller en hopptävling, då det är mina stora intressen inom ridaport. Jag började tävla hoppning när jag var 10 år gammal, då på en lånad C-ponny vid namn Moonie, med placeringar och framgång. Nu är det Ronja som gäller på hoppning och även Helium lånar jag ibland. Mitt stora intresse blev sant våren 2012, då jag började träna terräng, mitt fälttävlanskort kom till mig i Oktober samma år. Jag började tävla våren -13. 
Jag har ett stort intresse för utrustning, matchning och outfits inom ridsporten, och skulle mer än gärna ha ett eget design företag. Det är nämnligen väldigt sällan du ser mig med en ihoprafsad outfit.
 

Mitt stora intersse för bloggning började i September 2012, och då startade jag denna bloggen. 
 
har ni frågor kan ni bara släppa in en kommentar ;)